I juni 2010 hade jag förmånen att bli inbjuden till en nationell barnbibliotekskonferens i Sydkorea för att berätta om projektet 2020 Mars Express, ett projekt som jag arbetade med när jag var anställd på Länsbibliotek Jönköping. Det var ett stort samarbetsprojekt tillsammans med Regionbibliotek Skåne och Regionbibliotek Västra Götaland, som syftade till att hitta metoder för att göra barn och ungdomar delaktiga i att utforma sin biblioteksmiljö.
Jag fick först delta en dag i en internationell konferens i Seoul som firade ettårsdagen av Sydkoreas nationella digitala bibliotek. Representanter från hela världens nationalbibliotek var där.
En journalist från en stor koreansk dagstidning gjorde en lång intervju med mig och det såg ut att vara en bra artikel. Jag vet att Gislaved och Huskvarna bibliotek nämndes, men vad som stod i artikeln kunde jag inte läsa. Jag försökte med Google Translator, men det blev inte så lyckat. En sak förstod jag att han fastnade för, nämligen att barnen på Råslätt önskade flytta lånedisken från ingången till mitten av lokalen för att se personalen och bli sedda själva.
Vi fick också besöka det nationella barnbiblioteket i Seoul. Där var man långt framme när det gäller teknik, annars var biblioteket traditionellt och kändes ganska kalt. Nationalbiblioteket hade tagit fram en rolig prototyp till en interaktiv saga, som var som ett TV-spel där man såg sig själv och spelade med. Jag testade. Det var kul.
Sedan fick jag och övriga utländska talare flyga till ön Jeju, där nästa konferens tog vid. Jag berättade om grundtankarna om Mars Express och visade många bilder på fina barnbiblioteksmiljöer. Jag berättade också om Rummet som medium i Huskvarna, som jag ser som en slags fortsättning på Mars Express och även lite allmänt om vad som händer inom barnbibliotek i Sverige idag.
Det tycks vara gott om pengar för bibliotek. Regeringen satsar på 
bibliotek och det talades om att bygga så mycket som 900 nya bibliotek i landet, även om många skulle vara små. Det satsas mycket på datorer och roligt teknik, som exemplet ovan. Smarta telefoner används överallt och hela tiden, fast jag såg inte så mycket av det när det gäller barnbiblioteken.
Lite motsägelsefullt verkar det då barnbibliotekarierna på konferensen klagade på att de inte hinner arbeta läsfrämjande eftersom de också måste städa sina bibliotek!
Att man lyssnar på barns åsikter verkar inte vara så vanligt i Sydkorea.
Inte heller att man använder så mycket textil i barnbiblioteksmiljöerna som vi gör. Gislaveds sittsäckar och stekta äggkuddar gjorde stor succé, liksom Huskvarnas multietniska bokhylla!
Till sist blev vi bjudna på en härlig utflykts- och sightseeing-dag. Jag har med mig många tankar och kontakter hem. Vi som föreläste var läsfrämjare från Storbritannien och Tyskland, berättare från Australien, bibliotekarieutbildare från USA och en bibliotekskonsulent från Singapore. Några av oss håller fortfarande kontakten, vi kallar oss team Korea.
Att, som vi gjorde, marknadsföra det man gör på engelska, kan leda till många givande och internationella kontakter.
Lo Claesson, bibliotekschef Vaggeryds bibliotek
Läs mer:
2020 Mars Express
Rummet som medium
