Under två dagar i maj 2011 gjorde bibliotekspersonal från Jönköpings län studiebesök på några bibliotek i Stockholm.
Ulf Moberg, bibliotekschef i Jönköping, har här sammanfattat sina tankar från några av dessa besök.
”Ett bra initiativ av Länsbibliotek Jönköping att anordna en länsresa till bibliotek som utmärkt sig på något sätt. Denna gång gick färden till Stockholm. Jag tänkte redovisa mina tankar och intryck kring dessa två dagar i det följande.
Första dagen besökte jag biblioteket TioTretton på Kulturhuset. Man har alltså nischat in sig på en specifik åldergrupp och inga andra får i princip träda in – om det inte är studiebesök som i detta fall. Man har anpassat medier, öppettider, inredning, personal osv. efter målgruppen. Endast en av 6 var biblioteksutbildad. t.ex. Nu har man bara haft öppet ett par månader men att det är populärt har man redan konstaterat. Jag tror att man framöver får eller tom måste tänka lite friare, vilket t.ex. kan innebära att man tänker speciella målgrupper. Det kan innebära annat också. Varför det? Är det inte bra som det är? För det första gör det skillnad vilken kommun man tillhör, är det en liten kommun är inte nischningsalternativet något alternativ egentligen. Är man däremot en stor kommun med många bibliotek kan det vara det. För jag tror att framöver kommer inte biblioteken att vara lika självklara institutioner som de är idag eller som de var för oss som växte upp på 60 och 70-talen. Av olika skäl. Allt är mer splittrat idag, alternativen är oändliga, inget är självklart. Och för att fortsätta vara intressanta bör nog eller måste nog folkbiblioteken tänka i nya banor ibland. Inte alltid bara allt för alla. Risken kan bli att biblioteken blir ointressanta för allt fler. Även om jag tror grundkonceptet är jättebra krävs det fler och fler ”mervärden” för att behålla attraktiviteten. Kan vara jobbigt – men kan också ses som en utmaning! Och att på något vis göra biblioteken attraktiva för den yngre generationen är förstås helt rätt tänkt – för den äldre är det redan det i stor utsträckning. Det är de yngre som är framtiden även i detta sammanhang. Det vore ju inte kul att sitta på biblioteken medan potentiella användare har andra saker för sig på andra håll.
Det andra studiebesöket skedde på Kungliga biblioteket där de berättade lite om det nationella ansvaret som de ska ikläda sig när det gäller all biblioteksverksamhet. Man har börjat i några ändar som en nationell katalog men verkar stå och stampa när det gäller andra. Men de kanske får upp farten framöver.
Dag två inleddes med ett besök i Sollentuna och vi fick en inblick i hur deras organisation fungerar idag efter ett relativ medvetet förändringsarbete under några år. Man har som överordnad ideologi att användarnas behov styr deras vision, verksamhetsidé och värdegrund. Man jobbar med ”processer” och har kartlagt hur man arbetar, hur folk använder biblioteket, arbetssätt i diskarna mm. Rent organisatoriskt har man en bibliotekschef och 2 ”processchefer” på hb = Sollentuna. Personalen var således i 2 lag, team. Man har mycket eget ansvar, alla ska vara delaktiga. Cheferna ska vara stöd och hjälp i processerna annars är man sin egen arbetsledare. Deras huvudrprocesser var Kunskap, Kultur, Kommunikation. Varje arbetsprocess kartlades, var lägger man tiden, varför, kan man göra annorlunda? Man började med ”katalogavdelningen” med resultat att mycket av arbetet där decentraliserades. Viktigt att ta tillvarata specialkompetens och vars och ens förmågor men arbetet får absolut inte vara beroende av att endast några få har kompetensen. Särskilt inte moment som är vanliga som man gör varje vecka eller varje dag. Chefen hade varit tydlig med att arbetet ute i biblioteket inte får kringgärdas av arbete man tar med sig från arbetsrummet. När man är i det publika biblioteket ska fokus ligga där – alla hade hälften av arbetstiden förlagt till att möta besökarna i någon form; pass, bokprat, arrangemang osv. Diskarna runda och små eftersom mötet med besökarna inte ska hämmas av begränsade avspärrningar, man anlägger hela tiden ett ”bredvidperspektiv”; man jobbar bredvid besökarna inte bakom eller framför (eller ovanför…). Sollentuna anses ligga i framkant när det gäller att tänka biblioteksorganisation – därför bra att så många från Jönköping var med på detta studiebesök.
Andra dagen avslutades med ett besök på Stenhamra bibliotek på Ekerö. Det största biblioteket på ön ligger i huvudorten Ekerö och Stenhamra hade under en lång tid tappat låntagare och besökare. Då satte man sig ner och tänkte till. Många barnfamiljer flyttar ut och pendlar in till stan – varför inte fokusera på barnen? Sagt och gjort man ändrade om i lokalen och 75% av ytan tilldelades barnavdelningen. Man anpassar öppettiderna efter barnfamiljerna (söndagsöppet), programaktiviteterna mm. Ett genomtänkt koncept som t.o.m. skeptiska tidningsläsande farbröder accepterat. Besöken och lånen har ökat dramatiskt. Man får besökare från huvudorten Ekerö tom. Man har ett troll av Stina Wirsén som bibliotekslogga. Inte så märkvärdigt som dom sa själva men det märkvärdiga är väl att man vågar prioritera och tänka en smula vid sidan om allfartsvägen.”
Ulf Moberg, Jönköpings stadsbibliotek
